Kuvataiteilijan uusi työ

Työelämä on muuttunut yhteiskunnassamme, samalla työn luonne. Kuvataiteilijat ovat toimineet perinteisesti yksin tai työryhmässä kollegoiden kanssa, mutta kuvataiteilijat ovat itse tunnistaneet työnkuvansa siirtyneet soveltavalle puolelle, jossa vuorovaikutus sekä projektimainen toiminta on läsnä. Taiteen tekijät liikkuvat sujuvasti usealla taiteen alalla, johon vaikutuksensa tuovat digitaaliset ympäristöt, verkostot, projektimaisuus, ansaintaan ja yrittämiseen liittyvät seikat, uudet tekniikat sekä sisällöt, laaja-alaisempi osaamisen käyttäminen eri alojen rajamailla. Monimuotoisuus näyttäytyy haasteena ja mahdollisuutena, mutta tunnistammeko mikä on kuvataiteilijan uusi työ tämän päivän yhteiskunnassa?

Hankkeessa kartoitetaan yhdessä monipuolisen osallistujajoukon kanssa (taiteilijoiden, opiskelijoiden, opettajien ja TKI-henkilökunnan ym) kuvataiteilijan uuden työn luonnetta ja osaamisvaatimuksia, jonka jälkeen uuden työn teemoja jalkautetaan osaksi verkostokoulujen kuvataiteen opetusta. Teemoja ovat mm kuvataiteilijan yrittäjyysajattelun laajentaminen ja yrittäjyyden esteiden tunnistaminen, vuorovaikutuksen merkityksen korostaminen osana moniammatillista työskentelyä sekä alan uusien toimintamallien tunnistaminen. Selvitystyö toteutetaan 2020-2021 haastattelututkimusten, työpajojen ja seminaarien kautta. Ensimmäisiä selvitystuloksia julkaistaan verkkosivuilla syksyllä 2020.

Bildkonstnärens nya arbete

Arbetslivet har förändrats i vårt samhälle, och så även arbetets art. Bildkonstnärer har traditionellt arbetat ensamma eller i arbetsgrupper med kollegor, men bildkonstnärer har själva påvisat att denna arbetsbild skiftat allt mer mot det tillämpade, där projektartade aktiviteter och växelverkan vuxit i betydelse. Konstnärer rör sig smidigt inom konstens olika områden, som påverkas av digitala miljöer, nätverk, projektstyrning, förtjänstens och entreprenörskapets faktorer, nya tekniker och substans, samt en breddad användning av färdigheter över branschgränserna. Mångfalden är alltså en utmaning och en möjlighet, men kan vi identifiera bildkonstnärens nya arbete i dagens samhälle?

Tillsammans med en mångsidig grupp deltagare (konstnärer, studerande, lärare, FUI-personal m.fl.) kartlägger projektet egenskaperna och färdighetskraven i bildkonstnärens nya arbete, varpå det nya arbetets teman implementeras i nätverksskolornas bildkonstutbildningar. Temorna innefattar bl.a. breddandet av företagsamhet och identifikationen av hinder för entreprenörskap, vikten av interaktion som en del av det mångprofessionella arbetet samt identifikationen av nya operativa modeller på fältet. Kartläggnigen kommer att genomföras via undersökningar (enkäter och intervjuer), workshops och seminarier 2020-2021. De första undersökningsresultaten kommer att publiceras hösten 2020.

Sade Kahra

 

Ett av nyckelorden för konstnärligt skapande är frihet. Bildkonstfältet har föga regler och konstnärerna väntas ständigt forma de normer som gäller konstnärsskapet. Så länge media och publik trånar efter mystifiering så kommer det alltid finnas konstnärer som understryker yrket som ett kall, eftersom det stödjer myten om konstnären som geni och talang, det vill säga en typ av branding. I mindre offentliga sammanhang ser de flesta professionellt utbildade ändå bildkonstnärsskapet som ett yrke bland andra, förvisso med en del ovanliga egenskaper. Alumnundersökningens bildkonstnärer överraskade positivt med sin pragmatiska inställning och öppna kommunikation om professionens innehåll. Arbetets svårdefinierbara karaktär är en oändlig källa för diskussion. 

Det finns få traditionella arbetsplatser och yrkesrelaterade belöningsmekanismer inom bildkonstfältet. Detta i sin tur gör att de få etablerade institutioner som finns får stor betydelse för många bildkonstnärer, de representerar en stabilitet i en annars gränslös och diffus bransch. Bildkonstnärer behöver som många andra professionella en bekräftelse och ett sammanhang för sitt arbete. Att beviljas ett stipendium, inte alltför sällan av kollegor i olika kommittéer, blir en sorts belöningsmekanism inom bildkonstfältet. En kontext för arbetetet sökes motsvarande ofta från utbildningsinstitutioner. En del av de intervjuade bildkonstnärerna i alumnundersökningen tyckte att stipendier garanterar konstnärlig frihet, medan andra tyckte att företagande ger mer frihet i livet överlag. Konkurrensen om stipendierna är hård, och vissa studeranden såsom alumner lyfter återkommande fram önskemålet om att bli bättre på att skriva ansökningar. En bildkonstnär i Jakobstad kommenterade saken träffsäkert: ”Klart vi kan försöka lära ut studeranden att skriva bättre ansökningar, men stöden ökar ju inte för det.” 

Det har utförts en del undersökningar om bildkonstnärens arbete de senaste decennierna och de flesta konstaterar mer eller mindre samma sak: bildkonstnärer arbetar på flera olika sätt, i många sektorer och ofta med flera typer av inkomster. Flerformsinkomsterna skapar problem för yrkesgruppen, eftersom vårt socialpolitiska system baserar sig på en vald profession, bransch och inkomstform istället för flera och framförallt inte samtidigt. Med detta sagt är bildkonstarbetets egenskaper högintressant för forskare, eftersom det prekära, nätverkande, självstyrande och självbrandande flerformsarbetet ökar och väntas öka i samhället överlag. Förutom flerformsinkomster, som i sig inte är något nytt, utvecklas bildkonstnärsskapets arbetsformer i rask takt. Verktyg och medier blandas ihop och gränserna mellan traditionella yrkesgrupper inom bildkonsten blir alltmer svårtydliga. Processer har blivit en allt viktigare del av det konstnärligt skapande samtidigt som verktygen och förmedlingskanalerna har mångfaldigats. Konstnärsskapets mångfacetterade och amöbaliknande karaktär reflekteras i nya begrepp såsom bildkonstens hybridisering och hybridkonstnärsskap. 

Konstverket som objekt omdefinieras och med ökade virtuella verkligheter kommer vågar av nymaterialism. Den digitala presensen är central oavsett verktyg och uttrycksform, åtminstone om man behöver livnära sig på konstnärsskapet. Hantverksmetodernas popularitet uppkommer som en slags kontra-axel till det snabba och flimriga, arbetsprocesser delas online och detta kan vara slutprodukten i sig. Svaren i projektets alumnundersökning innehöll tydliga tecken på, att precis vad som helst kan fungera som bildkonstnärens verktyg och även visningsunderlag. Gallerierna har kompletterats med otaliga digitala plattformar. Många hittar sin publik och likasinnade konstnärer via så kallade “communities” på nätet, och i vissa fall kan plattformar såsom Patreon generera nya former av inkomst. Webinariet som anordnades kring alumnundersökningens resultat visade tydligt på ett behov av pålitlig information om hur konstnärer bör hantera nya typer av inkomstgenerering i förhållande till bland annat lagstiftning och beskattning.  

 Konsten som en port till självreflektion, kommunikation och skapandet av inre betydelser och nya tankesätt har de senaste åren också uppmärksammats i allt högre grad, och detta gäller inte bara området konst och välmående. Bildkonstnärens roll begränsar sig inte till ett visst visuellt uttryck, utan representerar den fria tanken överlag. Vår samtida värld saknar nytt tänkande på så många plan och implementeringsförsök av den fria tankens förmåga till att boosta utveckling ploppar ständigt upp både inom forskning, arbetsliv och inom den offentliga sektorn. Den offentliga konsten är här bara toppen på berget, även om det i sammanhanget är en ovanligt påtaglig topp.  

 De nya arbetsmöjligheterna slår dock inte ut den traditionellt sett fria konstens etablerade verksamhetskultur, lika lite som TVn slog ut radion. Gallerier kommer att finnas kvar men så länge majoriteten av gallerierna i Finland är konstnärsdrivna riskerar galleriförsäljningen i hemlandet att förbli tämligen outvecklat. Så förmedare behövs, och med bildkonstnärens breddade arbetsbild samt önskemålen på allt fler branschöverskridande och mångprofessionella samarbeten så minskar inte behovet på agenter, tvärtom. Tillgången på konstkonsulter är avgörande både i utställningar och andra sammanhang, för att arbetsmöjligheter och uppehälle ska komma fler konstnärer till godo. Med tanke på potentialet vore en starkare kollegialitet och medvetenhet om möjligheterna att påverka branschens definitioner och praxis tillsammans av vikt. Flera av de intervjuade alumnerna nämnde betydelsen av informellt kollegialt stöd, många hade eller hade haft svårigheter att hitta ett sammanhang. Behovet till semistrukturerade plattformar för stöd och utbyte kollegor emellan är påtagligt framförallt för bildkonstnärer utanför huvudstadsregionen. Bristen på marknad gör att få konstnärer tills vidare bildar företag, ett större hinder är ändå de delar av socialskyddssystemet, som inte accepterar företagande som periodisk eller bisyssla. 

Bildkonstnärsskapet har alltid krävt en stark konstnärlig vision, en uthållighet och insikt om det egna kunnandet. Yrkets utvidgade arbetsmöjligheter förutsätter nu en ännu djupare förståelse för hur det egna yrkeslivet kan och bäst bör organiseras. För att konkretisera detta har vi inom projektet tagit fram sju exempel på konstnärstyper med utgångspunkt i arbetets egenskaper och de metafärdigheter som jobbet kräver. Andra viktiga faktorer som inverkar på valet av arbete är balansgången mellan frihet och trygghet, samt hur mångsidigt eller specialiserat arbete konstnären utför. Konstnärsrollerna kan naturligtvis kombineras och syftet har varit att illustrera pedagogiska exempel baserade på alumnundersökningen och webinariet, inte att kartlägga eller definiera fältets alla konstnärstyper. 

Den nya utbildningsmodellen vill stödja bildkonstens alla vägval, både trendande, etablerade som nya. Detta sker genom att bejaka konstnärsroller av både polyvalent, polyaktiv och pluraktiv karaktär, med andra ord alla typer av lösningar för sysselsättning. Friheten ska inte begränsa sig till det konstnärliga uttrycket, det ska också gälla själva arbetets definition, karaktär och form i sig. 

Materiaalia ja työkaluja - Material och vertyg

Materiaalia ja työkaluja kuvataiteilijan uuden työn tunnistamiseen ja osaamisen kehittämiseen.

Material och verktyg för att identifiera bildkonstnärens nya arbete och utvecklandet av färdigheter.

Kuvataiteilijan viestintä – Infograafit

Yli vaaran vuosien –hankkeen yhtenä tavoitteena on ollut kuvataiteilijoiden viestintäosaamisen kehittäminen vastaamaan uuden työn vaatimuksia ja edistämään kuvataiteilijoiden siirtymistä opinnoista työelämään. Syksyllä 2021 hanke järjesti neljä kuvataiteilijan viestintätyöpajaa. Työpajojen asiantuntija-alustusten pohjalta on tuotettu infograafit kuvataiteilijan viestintään liittyvistä aiheista. 

Infograafit on tuottanut harjoittelija, Lapin AMKin kuvataiteen opiskelija Anniina Kraft, sekä projektitutkija Mira Piitulainen.

Infograafit on vapaasti ladattavissa ja hyödynnettävissä opetuskäytössä. Lähteenä voi mainita Yli vaaran vuosien –hankkeen ja tekijänä Anniina Kraft tai Mira Piitulainen. Säilytäthän myös logot kuvissa. Infograafien muokkaaminen ja kaupallinen hyödyntäminen on kielletty.  

Vieritä ylös